Skördetröska som kör på odlingsfält - Technical Products - AAK

Fördelaktiga långtidseffekter med Phosforkalk

Enkel sammanställning av försök med Phosforkalk

Bakgrund

Försöksplats - Edestad, Johannishus

Försöket anlades hösten 1992 och startades ursprungligen med sex behandlingar. Efter fem år delades försöket och behandlingarna upprepades på den ena halvan, först 1997 och sedan 2002. Efter delningen har vi därför tolv behandlingar sammanlagt med två samrutor per behandling.

Behandlingar som bearbetats är:

A: Led utan fosfor.
C: 10 ton/ha Phosforkalk.
F: Kalk och fosfor som i C (fosfor årligen).

dels som engångsbehandlingar, dels med upprepad behandling.

Resultat

Först en tabell med alla skördar (tabell 1). Behandling C och F upprepades 1997 och 2002.

De första fem åren noterades det en skördeökning i höstkorn, raps och vårkorn 1997. Skördeökningen är relativt stor för Phosforkalken. I höstkornet 40 procent och i raps nästan 30 procent. I behandling F med kalk och fosfor ökade också skörden, men inte lika mycket. Det tyder på att det är kalk och fosfor som har betydelse.

1997 tillfördes Phosforkalk på nytt och likaså 2002. De ursprungliga behandlingarna behölls. Effekten av upprepad behandling kan studeras. Försöket skördades inte försöksmässigt 1999. Efter de första fem åren hade effekten av den ursprungliga behandlingen från 1992 avklingat. Förnyad behandling gav god effekt, i synnerhet det första året efter behandling (rött).

Detta framgår också relativt tydligt av relativtalen i tabell 2, där led utan fosfor varje år har satts till 100. Relativtal 141 betyder 41 procents skördeökning i förhållande till led utan fosfor. 10 ton Phosforkalk har som regel överträffat jämförelsebehandlingen med kalkning plus årlig P-tillförsel. Detta gäller både efter engångsbehandling och där förnyade behandlingar har satts in. I det senare fallet är det fråga om 5-10 procentenheter större skördeökning för Phosforkalk än för årlig P-gödsling. För potatis 1998 betydde det en skillnad på 5 500 kilo knölar per hektar.

Logiskt sett borde led A utan fosfor sedan starten och led utan fosfor 1992, 1997 och 2002 ge likadant resultat, men riktigt så är inte fallet. Det senare ligger nästan konsekvent något under kontroll-ledet. Ingen rimlig förklaring till detta finns, men det bör beaktas när resultatens säkerhet bedöms.

Långtidseffekter
De årsvisa relativtalen för behandling med 10 ton Phosforkalk per hektar, dels som engångsgiva, dels som upprepad behandling visas också i figur 1. Staplarnas höjd över 100-strecket anger skördeökningen för aktuellt år.

Diagrammen har lagts sida vid sida för att kunna jämföras. Engångsbehandling (till vänster) visar en avklingande skördeökning med tiden. Förnyad behandling (till höger), som sattes in på hösten 1997 respektive hösten 2002, lyfter skördarna märkbart. Den nedåtgående trenden som finns under perioden 1998-2002 i det högra diagrammet kan vara en tillfällighet. 2002 är skördeökningen på samma nivå som året efter behandlingen. Enstaka år har skördesänkningar förekommit, till exempel 1994 och 1998. Observera att år 1999 inte ingår i diagrammen.

Dokument

  • Tabell 1
    • Skördar, kg/ha, 1993-2004. Kärna/frö med 15 % vatten. Potatis friskvikt.
  • Tabell 2
    • Skördar 1993-2004 som relativtal. Led utan fosfor satt till 100 varje år.
  • Figur 1
    • Relativtalsskördar för dels engångsbehandling med Fosforkalk (t.v.), dels upprepad behandling (t.h.).